onsdag 2 september 2009

Betygsliknande omdömen i förskoleklass och kunskapskontroller på fyraåringar avskaffas


De skadliga kontrollerna på småbarn avskaffas efter Rättvisepartiet Socialisternas anmälan • Ersätt betygsliknande omdömen och kunskapskontroller med pedagogisk dokumentation

Haninge kommun har nu tvingats avskaffa de betygsliknande omdömena i förskoleklasserna efter hård kritik från Rättvisepartiet Socialisterna men också personal inom Haninges barnomsorg, Skolverket, Skolinspektionen och forskarkollektivet. Skolinspektionen slog i våras fast att det inte är förenligt med läroplanen att ge betygsliknande omdömen i förskoleklass efter en anmälan av Rättvisepartiet Socialisterna.
I våras kom Skolinspektionen fram till att Haninges användande av kunskapskontroller i förskolan inte var förenligt med läroplanen. Haninge kommun har bett om extra tid för att svara Skolinspektionen men det mesta tyder på att kommunen även kommer att tvingas avveckla kunskapskontrollerna.

Högerledningen i Haninge (m, kd, fp, c och mp) drev här om året igenom kunskapskontroller i förskolan från 4 års ålder och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna på 6-åringar, i strid med Skollagen och Grundskoleförordningen. Detta stöddes av socialdemokraterna, vänsterpartiet och rasistiska sverigedemokraterna. Rättvisepartiet Socialisterna var det enda partiet som argumenterade emot och röstade nej med hänvisning till Skolverkets utredningar och den internationella forskning som myndigheten stödjer sig på vilken visar att tidiga kontroller kan påverka små barn negativt.

Rättvisepartiet Socialisterna har, liksom många anställda, pekat på att det istället behövs pedagogisk dokumentation som är anpassad efter åldersgruppen. Skolverket har också pekat på att det inte får finnas uppnåendemål i förskolan, endast strävansmål.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna anser att vägen till bättre lärande inte går via lärarlösa lektioner, fler prov och ytinlärning. Vad som behövs är djupinlärning; mindre klasser, mer tid för individuell hjälp och läxläsning samt möjlighet att omsätta kunskaper i praktiken. Rättvisepartiet Socialisterna anser att småbarnsgrupperna i förskolan ska bestå av högst 10 barn på fyra personal och storbarnsgrupperna av högst 15 barn på fyra personal samt att klasstorleken i grundskolan aldrig ska vara större än 20 elever per klass.

Under förrförra året drog vi i Rättvisepartiet Socialisterna med föräldrar, personal och elever igång stora protester med skolstrejk mot nedskärningarna i skolan och förskolan. Effekterna av nedskärningarna blev drygt 170 färre anställda i skolan och förskolan men tack vara kampen sköts mer pengar till och uppemot 100 jobb räddades.
Rättvisepartiet Socialisterna fortsätter kampen för mer personal och mindre barngrupper på Haninges förskolor. Stort tack till alla inom barnomsorgen och skolan som stött oss.

- - -
Uppdatering: Kunskapskontrollerna har fått ändras så att enskilda barns resultat inte redovisas och de betygsliknande omdömena som används idag är inte lika betygsliknande.
- - -


Striden om sanningen:
Kort tillbakablick på högerns fusk med fakta


Haninges högre tjänstemän och ledande politiker har under flera år hävdat att storleken på barngrupperna i skolan och barnomsorgen inte har något samband med resultaten. Syftet är att ducka kritik mot att Haninge har för stora klasstorlekar och de näst största barngrupperna i landet.
Som stöd för att det inte finns något samband mellan barngruppernas storlek och resultaten åberopar de vad som på sida 13 i kommunens broschyr ”Lusten att lära & åter till kunskapen”. I undersökningen används inte enbart vanliga klasser, utan de var tvungna att ta med specialklasser med bara ett par tre problemelever för att lyckas få bort sambandet!

Högern hänvisar även till en rapport på Skolverkets hemsida som heter ”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat”. Men de tunga internationella undersökningarna som tas upp i denna rapport visar istället att upp till årskurs 6 så blir resultaten bättre ju mindre barngrupperna är. Denna trend är starkare ju yngre barnen är. Trenden är också starkare för barn från utbildningsmässigt svagare grupper. Högern fuskar i sina egna kunskapskontroller.
Även om fler elever klarar kontrollerna efter några år säger det ingenting. När ett nytt testförfarande införs så anpassas lärandet snabbt till att klara av just den typen av test utan att det för den skull innebär att kunskaperna blivit större. Elever läser samma fakta trots att de har olika förkunskaper, de läser in och repeterar men glömmer ofta snabbt.
Högerns skolpolitik är att ersätta lärare med tester och prov.

Referenser och läsvärda material:

1. Läs Skolinspektionens utredningar om Haninge kommuns användande av Betygsliknande omdömen i förskoleklassen och Kunskapskontroller i förskolan.

2. Anders Jönsson, forskare från Malmö högskola som forskar om hur bedömningar kan användas för att öka lärandet, förklarar i ett reportage i Sveriges Radio att det inte finns någonting i forskningen som visar att betyg och betygsliknande omdömen skulle göra att man lär sig mer eller bättre. Snarare är det tvärt om. Med betyg eller betygsliknande omdömen blir lärandet istället mer ytligt och därmed sämre. Enligt Anders Jönsson finns det en enda anledning till att ha betyg och det är för att göra urval inför gymnasiet eller arbetsmarknaden, alltså ska inte heller betyg eller betygsliknande omdömen användas tidigare än så.
Inom facket finns det ett stort motstånd mot skriftliga omdömen, speciellt de betygsliknande omdömena, eftersom dom riskerar att trycka ner redan svaga elever. Inslaget sändes på SVT:s Sydnytt den 11 september 2008.

3. I en artikel, ”Barn testas och bedöms i förskolan”, på Allt om barn.se uppmärksammas att skolverket varnar för att allt fler förskolebarn testas och bedöms i förskolan trots att det strider mot förskolans läroplan.

I artikeln står det:
Skolans krav på mätbar kunskap letar sig in i förskolan. Det visar en utvärdering som Skolverket gjort tio år efter att förskolan fick en egen läroplan. På alltfler svenska förskolor bedöms barns prestationer genom bland annat individuella utvecklingsplaner, IUP, och olika typer av diagnos- och bedömningsmaterial. Utvecklingen har gått fort. År 2002 använde 10 procent av Sveriges kommuner IUP i förskolan, 2007 var siffran 48 procent. I 60 procent av kommunerna testas dessutom barnens språkutveckling på olika sätt.”

4. I tidningen ”Förskolan” skriver man i artikeln Läroplanen - en snabb succé:
I nästan hälften av landets kommuner har man infört någon form av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolan. Ofta efter beslut eller krav från politiker eller ledningsansvariga. 2002 hade bara 10 procent av förskolorna infört IUP, nu är det 48 procent. Enligt undersökningen är personal och rektorer oftare tveksamma eller direkt skeptiska till att införa IUP. De är, liksom Skolverket, oroade över den ökade bedömningen av enskilda barn. Något som strider helt mot läroplanens intentioner, säger Gunnar Åsén.
- Barn bedöms i förskolan på ett sätt som det inte var tänkt. Förskolan har
inga uppnåendemål för sin verksamhet som grundskolan utan bara strävansmål som beskriver inriktningen på arbetet. Det ställs inga krav på att man ska ha IUP i förskolan.
Vanligast är att man använder material för bedömning av barns språkutveckling. Bedömning av läsutveckling och matematisk utveckling förekommer också. En utveckling som Skolverket inte är helt nöjd med.
- Forskningen visar att ett ökat användande av tester inte gynnar lärande på längre sikt. Vi ser en liknande utveckling i flera andra länder där förskolan satsar allt mer på språkutveckling och matematik och verksamheten allt mer blir en förberedelse för skolan, säger Lena M Olsson.

5. I Skolverkets rapport: "Tio år efter förskolereformen" konstateras att "Barns utveckling, prestationer och färdigheter kartläggs och bedöms i ökad omfattning. Denna utveckling ligger
knappast i linje med reformens intentioner ..." (sid 104).

6. I rapporten ”Förskola i brytningstid” skriver Skolverket (sid 181) ”Att utvärdera enskilda barns prestationer i relation till uppnåendemål strider mot läroplanens och reformens intentioner.” Reformen som nämns är läroplanen som gäller för förskolan, Lpfö 98.
Vidare skriver Skolverket (på sid 182) att ”Skolverket kan här se en perspektivförskjutning, där kartläggning av barns individuella utveckling inom olika områden blivit allt vanligare. Här finns det en risk för en alltför ensidig fokusering på enskilda barns prestationer, där man inte uppmärksammar vilka förutsättningar verksamheten erbjuder och hur barn fungerar i ett socialt och pedagogiskt sammanhang." Skolverket menar att det även är viktigt att beakta hur små barn kan uppleva att tidigt bli bedömda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.